Jag känner mig lagomt sliten eftersom jag nyligen har insett att det nu kommer att gå tre veckor utan att jag får en ledig dag för mig själv. Förra veckan jobbade jag min sista vecka på kyrkan, i helgen var jag på vandrarhemmet både lördag och söndag, den här veckan fick jag hoppa in som personlig assistent till Malin igen, och på lördag bär det av till Schweiz. Efter det är jag dock ofrivilligt ledig, så jag kommer nog kunna ta igen mig då.
Dock är jag lite orolig över att vädret slår fram och tillbaka hela dagarna (ca +5 grader imorse när jag åkte till jobbet, men lär väl bli runt +15-20 grader senare idag...), och jag är rädd att jag kommer bli förkyld lagom till allt resande. Det orkar jag verkligen inte, så härmed sätter jag mig själv på min beprövade vatten-och-sov-kur som brukar hjälpa mot det mesta! Glöm icke att jag endast hade typ tre sjukdagar under hela gymnasietiden!!!!

Snart börjar skolan, men för första gången är detta något som inte påverkarmig det minsta. Det känns spännande men samtidigt lite konstigt. VÄLDIGT konstigt. Men jag tror alla som har gått ut känner den här känslan, även om de flesta känner mer eller mindre lycka över det. Jag hoppas bara hösten blir bra.