Tänk om livet var så där ljuvt som man drömmer om ibland? Alltså, att man bara strosade omkring hela dagarna, tänkte inte så mycket på vad man vill utav livet utan man bara lever i nuet. Man får gå i skola om man vill, men det skulle vara valfritt och då skulle man bara gå där för att man just ville lära sig något, inte för att man måste eller för att man vill kunna bli något i framtiden, utan bara för att man är intresserad av ett ämne om skulle vilja veta mer. Man får jobba om man vill, och det är ingen konkurrens. Visst, ingen konkurrens kanske gör att jobbet görs sämre, men det kanske inte skulle hända? Kanske skulle alla bara vara så lyckliga över att ha sitt drömjobb att man automatiskt jobbade hårt?
Sen när man fick pengarna skulle man kunna spendera dom på vad man ville, till exempel inte behöva bry sig vidare mycket om man lägger 100 kronor på att gå och se High School Musical 3 på bio.

Ens största bekymmer skulle vara att råka lägga HELT fel i tetris eller att man inte hittar någon ny musik att he in på iPoden. Och ens närmaste mål att uppnå skulle vara att få popcornen perfekt poppade eller kanske till och med raka benen utan att skära sig.
Man skulle inte fundera på skillnaden mellan spanskans preteritum och imperfekt utan på hur någon skulle kunna komposera så vacker musik i Julspelet. Vem har spelat in den musiken? Vem har suttit och loopat de vackra stråkarna?

Om man ville kunde man driva omkring och umgås med nya människor på stan (för alla skulle vara så avslappnade och utan fördomar att det skulle gå) eller så kunde de hurtiga dra sig iväg på gym och träna.
Juletiden skulle inte vara stressig med massa krav på perfekta julklappar, utan alla skulle bara glida omkring på isen med små söta skridskor och samtala om julmirakel och varför inlagda gurkor är så populära i Storbritannien. Och lära sig sticka tomteluvor, bara för skojs skull.

Inga fördomar, inget hat, inga krig. Bara massa go kärlek, bra musik och fina danser på gatorna. Och gratis massage till alla med rumpskott.