Glöm det jag skrev i det senaste inlägget, det verkar som om jag ska bli ekonom trots allt. Eller nja, inte ekonom precis, inte om jag själv får bestämma över mitt eget liv. Jag ska hur som helst läsa ekonomi de kommande två åren, har jag nu bestämt mig för. Det måste väl vara en bra merit? Problemet är då att jag faktiskt kommer förväntas KUNNA någonting av det, och det kan ju bli ett problem... Särskilt eftersom jag just nu sitter och pluggar till ekonomiprovet (ekonomi light, som jag föredrar att kalla det) som vi har på torsdag. Fy skam!
SOM ELDAR! DET BRINNER!
Ja, jag sitter och betraktar min vackra blogg och lyssnar på Disneylåtar istället för att koncentrera mig på mitt framtida favoritämne. Fan.

Nu vill jag prata(skriva) lite om min framtid, hära. För det första så har jag tänkt mig mina kommande tre ungefär så här:

• Spenderar sommaren 2008 med arbete, kompisar, resa till Paris samt lite mer arbete.
• Går andra året på gymnasiet här i Umeå på UIG tillsammans med mina klasskamrater -Linn.
• Runt juletid ansöker jag om stipendiet till att åka ett år till Spanien (alternativt Frankrike) under tredje gymnasieåret.
• Antar SJÄLVKLART stipendiet när stipendiesnubbarna bara bööönar och beeeer mig om att acceptera deras erbjudande om att komma till Sevilla, Barcelona eller liknande vacker spansk stad under ett år.
• Under året i Sevilla, Barcelona eller liknande vacker spansk stad lär jag mig felfri spanska och träffar en alldeles underbar man som, lyckligtvis, är 17-18 år men ser ut som han är 43-45.
• Euuuww, stryk det där sista. En 17åring som ser ut som han är 45? Fan vad knäppt, till och med för mig! Vi tar en vanlig finnig, hormonsvettig tonårspojke som smidigt får ta min oskuld till oanade höjder... eeh...
• ...Stryk det där med finnig och hormonsvettig också.
• Efter ett år i Sevilla, Barcelona eller liknande vacker spansk stad återvänder jag hem till kära Umeå för att ta examen tillsammans med Erika, Vickie och Linni. Jag tar självklart examen i ekonomi, hehe.
• Under mitt tredje (egentligen fjärde) år i gymnasiet har jag faktiskt lyckats skaffa mig ett jobb, så jag har sparat ihop några penningar till att kunna resa under sommaren 2011.
• Det bär av till New York i några veckor, juli-augusti 2011.
• Där blir jag självklart upptäckt av Lorne Michaels, som ger mig en huvudroll i SNL. Jag veeeet, SNL fungerar inte riktigt så, men för min skull formar han om hela programmet så att jag kan få en mer central roll pga min uppenbara talang.
• Sommaren 2013 - Ni är alla bjudna till mitt och Bill's bröllop i Central Park. Efterfest på The Hilton så länge ni orkar. Ingen sprit.

Okej, jag blev kanske lite carried away där i slutet, men jag tycker början lät ganska bra?
Nej, om jag ska komma mig iväg till Sevilla, Barcelona eller liknande vacker spansk stad måste jag faktiskt ta mig i skinnet (nu blev jag plötsligt osäker, heter det så?) och börja plugga till ekonomin. Allt börjar med ett litet steg, är det inte så?