NÄE
Här tog det slut på min spännande sommarnovell. Kanske kommer ni få veta vårt öde lite senare, men inte just nu.
Nu vill jag ju bara berätta allt om hur mycket (och hårt) jag har jobbat de senaste tre veckorna, hur mycket jag svettats bara det senaste dygnet och hur bra The Dark Knight är!!!!
Så... de senaste tre veckorna har jag då jobbat på Solbackens ålderdomshem. Det är tur att jag inte har skrivit "vanlig" blogg under den här tiden, för då skulle jag nog blivit för frestad att bryta min tystnadsplikt, hehe. Det har varit i alla fall varit rätt kul, men också väldigt tråkigt. Väldigt, väldigt tråkigt. Men lättförtjänta pengar som fan!
Jag har svettats helt STÖRT det senaste dygnet!! Igår när jag cyklade hem från Dr Jex vid halv två-tiden var det typ 20 grader! När jag kom hem kände jag hur det kittlades mellan brösten, så kollade jag ner och det var bara HELT ENORMA SVETTDROPPAR! Liksom, det RANN verkligen! Inte bara lite fuktigt, utan RINNANDE SVETTDROPPAR!!!! Superäckligt. Nu går jag och är alldeles fuktig hela tiden... Jag hatar värme, uschiamej.
Igår såg jag alltså Dark Knight tillsammans med Floff, Dr Jex och TESS! Jag var så jäääääääävla "taggad" och höll på att dö av spänning när förtexterna rullade. Jag tror jag aldrig varit så förväntansfull inför en film förut!
Hur som helst så gjorde den mig knappast besviken! Den var helt sjukt morots-bra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Verkligen, HUR bra som helst. Den var jättelång, och varje gång jag trodde att den var slut blev jag värsta ledsen, men sen FORTSATTE DEN och jag blev lycklig igen. Jag insåg att jag skulle kunna se den FÖR ALLTID. Det skulle vara ganska koolt... med en evighetsfilm?
Nä, nu bär jag iväg!
Annars kan jag ju upplysa er om att om åtta dagar åker jag och TESS! till PARIS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Äntligen, äntligen, äntligen, äntligen!!!!!
Jag vet inte hur länge jag har väntat på det här, det kommer bli så JÄVLA roligt!! GAAAAHHAAHAAAAA *glädjeryck*
Nu vill jag ju bara berätta allt om hur mycket (och hårt) jag har jobbat de senaste tre veckorna, hur mycket jag svettats bara det senaste dygnet och hur bra The Dark Knight är!!!!
Så... de senaste tre veckorna har jag då jobbat på Solbackens ålderdomshem. Det är tur att jag inte har skrivit "vanlig" blogg under den här tiden, för då skulle jag nog blivit för frestad att bryta min tystnadsplikt, hehe. Det har varit i alla fall varit rätt kul, men också väldigt tråkigt. Väldigt, väldigt tråkigt. Men lättförtjänta pengar som fan!
Jag har svettats helt STÖRT det senaste dygnet!! Igår när jag cyklade hem från Dr Jex vid halv två-tiden var det typ 20 grader! När jag kom hem kände jag hur det kittlades mellan brösten, så kollade jag ner och det var bara HELT ENORMA SVETTDROPPAR! Liksom, det RANN verkligen! Inte bara lite fuktigt, utan RINNANDE SVETTDROPPAR!!!! Superäckligt. Nu går jag och är alldeles fuktig hela tiden... Jag hatar värme, uschiamej.
Igår såg jag alltså Dark Knight tillsammans med Floff, Dr Jex och TESS! Jag var så jäääääääävla "taggad" och höll på att dö av spänning när förtexterna rullade. Jag tror jag aldrig varit så förväntansfull inför en film förut!
Hur som helst så gjorde den mig knappast besviken! Den var helt sjukt morots-bra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Verkligen, HUR bra som helst. Den var jättelång, och varje gång jag trodde att den var slut blev jag värsta ledsen, men sen FORTSATTE DEN och jag blev lycklig igen. Jag insåg att jag skulle kunna se den FÖR ALLTID. Det skulle vara ganska koolt... med en evighetsfilm?
Nä, nu bär jag iväg!
Annars kan jag ju upplysa er om att om åtta dagar åker jag och TESS! till PARIS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Äntligen, äntligen, äntligen, äntligen!!!!!
Jag vet inte hur länge jag har väntat på det här, det kommer bli så JÄVLA roligt!! GAAAAHHAAHAAAAA *glädjeryck*
Linni
Jag gör här en paus i mitt sommaräventyr för att berätta om det sorgligaste som finns istället:
Linni och hennes resa till Australien. *Znypht*
Kommer ju sakna henne och hennes sällskap HELA tiden. Alla knäppa saker hon gör och när hon anklagar mig för att PMSa när jag inte alls gör det. ETT ÅR är för fan lång tid. Jag kommer sakna henne massa.
Erika kommer dampa, men jag hade inte heller någon bild på Linn, så jag tog hennes:
Hahahahahahahaa den är fin!
Det där var ändå typ första dagen eller nåt. Jag minns när någon satt och kollade på bilderna och bah "HAHA KOLLA PÅ LINNS MIN!" till det här kortet, och jag minns att jag bah "Jahaaa, så hon hette Linn?"
Usch vad det lät töntigt, bah "Minns du när alla satt och skrattade och ditt ansiktsuttryck, jag minns, minns du?" som alla fjortisar har på apa, men SÅ ÄRE IAF!
Fan, Erika kommer ge mig skit för det här inlägget. Men jag kör i äkta Linn-anda och drar en: Jag orkar inte bry mig.
Linni och hennes resa till Australien. *Znypht*
Kommer ju sakna henne och hennes sällskap HELA tiden. Alla knäppa saker hon gör och när hon anklagar mig för att PMSa när jag inte alls gör det. ETT ÅR är för fan lång tid. Jag kommer sakna henne massa.
Erika kommer dampa, men jag hade inte heller någon bild på Linn, så jag tog hennes:
Hahahahahahahaa den är fin!
Det där var ändå typ första dagen eller nåt. Jag minns när någon satt och kollade på bilderna och bah "HAHA KOLLA PÅ LINNS MIN!" till det här kortet, och jag minns att jag bah "Jahaaa, så hon hette Linn?"
Usch vad det lät töntigt, bah "Minns du när alla satt och skrattade och ditt ansiktsuttryck, jag minns, minns du?" som alla fjortisar har på apa, men SÅ ÄRE IAF!
Fan, Erika kommer ge mig skit för det här inlägget. Men jag kör i äkta Linn-anda och drar en: Jag orkar inte bry mig.
oändligheten
Jag sitter här och klappar mig på brösten och försöker erinra mig den senaste veckans äventyr... Det här är mina små anteckningar under veckans gång:
Anteckning nr 1:
Musikalen är en HIT! Varje kväll är som premiärkvällen all over again! Innan föreställningen börjar får vi miljontals med såna där små korgar med massa presenter och godsaker i. Jag fick självklart störst korg för att... jamen hallå, jag är huvudrollen. TESS! och SötHanna säger att dom nöjer sig med de minsta, men jag ser allt hur svartsjukan glöder i deras inre. Dr Jex har redan slukat hela korgen, det lilla äcklet.
Anteckning nr 2:
TESS! och SötHanna har suttit och pratat ihop sig hela kvällen samtidigt som de slängt blickar åt mitt håll och slickat sig runt munnarna... Jag fattar inte...
Anteckning nr 3:
... Jag vågar inte sova, särskilt inte ensam tillsammans med dom... Dr Jex? VAD VAR DET FÖR LJUD?!
Anteckning nr 4:
Okej... om ni läser det här så är jag död, det här får vara mitt testamente. Jag vill att Dr Jex tar min potta, men hon måste allt raka sig innan hon sätter sig på den!!!!
Okej, det här är ju löjligt... TESS!? SötHanna? Sluuutaa, det är inte kul längre... jag förtjänade en större korg, jag är för fan huvudrollen! Den här pjäsen skulle inte vara NÅGOT utan Uncle Dougald!!! .......NEJ, SLÄPP MIG!!!
Anteckning nr 5:
Det är lugnt, dom tänkte inte döda mig... Dom bara slängde mig i inomhuspoolen och åt upp min godsakekorg...
Anteckning nr 6:
Christopher Walken ringde och sa att han behövde oss alla för ett speciellt uppdrag. Egentligen är det hemlighetsstämplat, men jag tänkte att det inte gäller för mig och min blogg, sååå:
Vi måste upp i rymden för att spränga ett mystiskt rymdskepp som inte ens syns på radarn! Det är extremt svårt, men tack och lov är vi alla utbildade astronauter innerst inne. Jag försökte få en guldhjälm till resten av dräkten, men dom andra envisades med att vi inte längre var på Broadway och att jag inte längre hade huvudrollen. Jag måste erkänna att vem som helst kunde se att Dr Jex var bäst på att astronauta.
Anteckning nr 7:
Jag gillar rymden.
(To be continued...)
Anteckning nr 1:
Musikalen är en HIT! Varje kväll är som premiärkvällen all over again! Innan föreställningen börjar får vi miljontals med såna där små korgar med massa presenter och godsaker i. Jag fick självklart störst korg för att... jamen hallå, jag är huvudrollen. TESS! och SötHanna säger att dom nöjer sig med de minsta, men jag ser allt hur svartsjukan glöder i deras inre. Dr Jex har redan slukat hela korgen, det lilla äcklet.
Anteckning nr 2:
TESS! och SötHanna har suttit och pratat ihop sig hela kvällen samtidigt som de slängt blickar åt mitt håll och slickat sig runt munnarna... Jag fattar inte...
Anteckning nr 3:
... Jag vågar inte sova, särskilt inte ensam tillsammans med dom... Dr Jex? VAD VAR DET FÖR LJUD?!
Anteckning nr 4:
Okej... om ni läser det här så är jag död, det här får vara mitt testamente. Jag vill att Dr Jex tar min potta, men hon måste allt raka sig innan hon sätter sig på den!!!!
Okej, det här är ju löjligt... TESS!? SötHanna? Sluuutaa, det är inte kul längre... jag förtjänade en större korg, jag är för fan huvudrollen! Den här pjäsen skulle inte vara NÅGOT utan Uncle Dougald!!! .......NEJ, SLÄPP MIG!!!
Anteckning nr 5:
Det är lugnt, dom tänkte inte döda mig... Dom bara slängde mig i inomhuspoolen och åt upp min godsakekorg...
Anteckning nr 6:
Christopher Walken ringde och sa att han behövde oss alla för ett speciellt uppdrag. Egentligen är det hemlighetsstämplat, men jag tänkte att det inte gäller för mig och min blogg, sååå:
Vi måste upp i rymden för att spränga ett mystiskt rymdskepp som inte ens syns på radarn! Det är extremt svårt, men tack och lov är vi alla utbildade astronauter innerst inne. Jag försökte få en guldhjälm till resten av dräkten, men dom andra envisades med att vi inte längre var på Broadway och att jag inte längre hade huvudrollen. Jag måste erkänna att vem som helst kunde se att Dr Jex var bäst på att astronauta.
Anteckning nr 7:
Jag gillar rymden.
(To be continued...)
busungar
Vi nådde Amerikatt helskinade och bestämde oss för att ta en liten tur i New York. Plötsligt fann vi oss på Broadway, där en man kom utspringandes från en av teatrarna. Han såg alldeles förstörd ut där han stod och flåsade på gatan och såg ut att leta efter något. Han såg mig, Dr Jex, TESS! och SötHanna komma gåendes nedför gatan och sprang genast fram till oss. "Vafalls?" sa vi alla fyra i kör.
"Ni måste hjälpa mig!" sa han och grabbade tag i SötHanna medan han tilltalade oss alla. "Jag har precis upptäckt att Gene Kelly dog för 12 år sen, alltså kan han inte vara med i min musikal! Den har premiär imorn, vad ska jag göra?!"
Vi fyra tittade på varandra och nickade bestämt. V
i förstod vad som var tvunget att göras. Därför lärde vi oss den här dansen på en kväll:
(Och om några dansare fortfarande läser min blogg så kan ni kolla in videon, för DET är RIKTIG dans!!!!!)
Såååå... om ni ska till New York snart kan ni ju kolla in. Musikalen visas i en vecka till, och vi spelar alla fyra huvudrollerna. Rollistan:
Ingrid the Magnificent (det är jag, alltså): Uncle Dougald
Dr Jex: Den lilla pippifågeln som inte kan säga "Hej?"
TESS!: Steppskorna med högklack
SötHanna: Steppskorna utan högklack
Jag vet, nu är ni säkert jättenyfikna på vad det här är för sorts musikal, men svaret är att ni endast förstår om ni ser den. Den är faktiskt skitbra.
(To be continued...)
"Ni måste hjälpa mig!" sa han och grabbade tag i SötHanna medan han tilltalade oss alla. "Jag har precis upptäckt att Gene Kelly dog för 12 år sen, alltså kan han inte vara med i min musikal! Den har premiär imorn, vad ska jag göra?!"
Vi fyra tittade på varandra och nickade bestämt. V
i förstod vad som var tvunget att göras. Därför lärde vi oss den här dansen på en kväll:
(Och om några dansare fortfarande läser min blogg så kan ni kolla in videon, för DET är RIKTIG dans!!!!!)
Såååå... om ni ska till New York snart kan ni ju kolla in. Musikalen visas i en vecka till, och vi spelar alla fyra huvudrollerna. Rollistan:
Ingrid the Magnificent (det är jag, alltså): Uncle Dougald
Dr Jex: Den lilla pippifågeln som inte kan säga "Hej?"
TESS!: Steppskorna med högklack
SötHanna: Steppskorna utan högklack
Jag vet, nu är ni säkert jättenyfikna på vad det här är för sorts musikal, men svaret är att ni endast förstår om ni ser den. Den är faktiskt skitbra.
(To be continued...)
äventyr
Här fortsätter historien om sommarens stora äventyr:
Sakta men säkert började vi.... jag vill inte säga att vi tröttnade, precis, men vi blev mer eller mindre oönskade på Indy 5-inspelningen. Dr Jex kunde inte sluta trycka i sig köttbullar som uppenbarligen var menade för Shia, eller som vi kallade honom; Köttbulle-Shia. Dr Jex och Köttbulle-Shia hamnade i bråk och den enda som kunde skapa fred mellan dom var TESS! Tyvärr var hon upptagen med att sticka strumpor åt Harrison, så det blev ju som det blev.
Vi (Jag, Dr Jex och TESS!) bestämde oss helt enkelt för att lämna Paris.
Vi blåste i vårt jakthorn, och genast uppenbarade sig ingen annan än SötHanna! Vi hade inte hjärta att säga åt henne att vi inte alls hade blåst på henne utan på någon sorts matvagn (vi var väldigt hungriga), alltså fick hon också följa med oss på våra äventyr!
Genast tog vi tåget till kusten och satte oss där på en båt som gick till det stora Amerikatt! Det var väldigt härligt alltsammans, tills vi råkade på ett enormt isberg, mitt ute på Atlanten! Flera timmar gick medans vi sprang omkring på båten för att rädda oss själva. Jag, Dr Jex och SötHanna gick självklart direkt till en livbåt och satte oss; Vi var ju alla kvinnor och SötHanna hade roffat åt sig en unge också. TESS! däremot sprang omrking och ropade på Jack.
"JACK! JAAAACK!!" skrek hon.
Till slut kom hon tillbaka och höll en kanin i famnen. "Det här är Jack!" sa hon och höll upp kaninen för alla att klappa. "Han satt fastkedjad nere i källaren för att ha stulit ett halsband med en ovärderlig diamant på, men jag visste allt att han var oskyldig!"
Vi andra ryckte bara på axlarna och bjöd både henne och Jack att sätta sig i båten.
En man började ro oss till Amerikatt där vi kunde påbörja våra nya liv, när vi upptäckte den egentliga anledningen till varför Jack satt fastkedjad i källaren! HAN VAR EN VILDE!
Genast började han gnaga på SötHannas morotsliknande vader och tuggade fradga. Hon blev förskräckt och kastade ut honom från båten, när TESS! plötsligt grep tag i hans lilla tass.
Vattnet var kallt,och genast frös den lilla gnagaren till is.
"I won't let go, Jack!" sa TESS! men släppte sedan hans tass så att han sjönk ner i djupet.
Alla ryckte på axlarna och fortsatte titta mot Amerikatt som började närma sig i horisonten.
"LAND I SIKTE!" vrålade en matros från masten.
"Jag trodde vi var på en roddbåt!" sa Dr Jex och kliade sig i huvudet.
(To be continued...)
Sakta men säkert började vi.... jag vill inte säga att vi tröttnade, precis, men vi blev mer eller mindre oönskade på Indy 5-inspelningen. Dr Jex kunde inte sluta trycka i sig köttbullar som uppenbarligen var menade för Shia, eller som vi kallade honom; Köttbulle-Shia. Dr Jex och Köttbulle-Shia hamnade i bråk och den enda som kunde skapa fred mellan dom var TESS! Tyvärr var hon upptagen med att sticka strumpor åt Harrison, så det blev ju som det blev.
Vi (Jag, Dr Jex och TESS!) bestämde oss helt enkelt för att lämna Paris.
Vi blåste i vårt jakthorn, och genast uppenbarade sig ingen annan än SötHanna! Vi hade inte hjärta att säga åt henne att vi inte alls hade blåst på henne utan på någon sorts matvagn (vi var väldigt hungriga), alltså fick hon också följa med oss på våra äventyr!
Genast tog vi tåget till kusten och satte oss där på en båt som gick till det stora Amerikatt! Det var väldigt härligt alltsammans, tills vi råkade på ett enormt isberg, mitt ute på Atlanten! Flera timmar gick medans vi sprang omkring på båten för att rädda oss själva. Jag, Dr Jex och SötHanna gick självklart direkt till en livbåt och satte oss; Vi var ju alla kvinnor och SötHanna hade roffat åt sig en unge också. TESS! däremot sprang omrking och ropade på Jack.
"JACK! JAAAACK!!" skrek hon.
Till slut kom hon tillbaka och höll en kanin i famnen. "Det här är Jack!" sa hon och höll upp kaninen för alla att klappa. "Han satt fastkedjad nere i källaren för att ha stulit ett halsband med en ovärderlig diamant på, men jag visste allt att han var oskyldig!"
Vi andra ryckte bara på axlarna och bjöd både henne och Jack att sätta sig i båten.
En man började ro oss till Amerikatt där vi kunde påbörja våra nya liv, när vi upptäckte den egentliga anledningen till varför Jack satt fastkedjad i källaren! HAN VAR EN VILDE!
Genast började han gnaga på SötHannas morotsliknande vader och tuggade fradga. Hon blev förskräckt och kastade ut honom från båten, när TESS! plötsligt grep tag i hans lilla tass.
Vattnet var kallt,och genast frös den lilla gnagaren till is.
"I won't let go, Jack!" sa TESS! men släppte sedan hans tass så att han sjönk ner i djupet.
Alla ryckte på axlarna och fortsatte titta mot Amerikatt som började närma sig i horisonten.
"LAND I SIKTE!" vrålade en matros från masten.
"Jag trodde vi var på en roddbåt!" sa Dr Jex och kliade sig i huvudet.
(To be continued...)
kvastskaft
Oj, vad jag har varit upptagen de senaste dagarna! Har knappt hunnit uppdatera alls!
Ja, där jag slutade förra gången då: Indy 5-inspelningen började så smått för tre dagar sedan här i Paris! Tyvärr så tappade jag nästan genast bort TESS! och Dr Jex, så jag fick helt enkelt umgås med Shia själv. Tydligen så var det bara repetition första dagen och eftersom jag inte alls är speciellt utbildad skådis (uppenbarligen en naturlig gåva jag fått!) så fick vi börja med att Shia gick igenom filmkyssar med mig. Den luringen var dock lite het på gröten och kunde inte hålla tungan borta.
"Nej men SHIA då!" utbrast jag när våra läppar till slut skildes åt. "Är det inte tänkt att du ska hålla tungan i styr, gosse lille?"
Eftersom han inte förstod vad jag sa på svenska så fortsatte alltså detta att upprepa sig varje gång. Jag kunde inte förmå mig att skämma ut honom inför alla där genom att översätta det jag sa till engelska.
När mina ögon slet sig från Shias, såg jag hur Dr Jex och TESS! stod utanför med näsorna tryckta mot fönstret.
Vi inomhus hade aldrig ens tänkt på att dom var utelåsta i regnet! Genast släppte vi (the crew, alltså) in dom, och vi uppdaterade dom lite i vad som hade hänt medan dom var borta. Jag visade vad Shia hade lärt mig. TESS! såg lite snopen ut och Dr Jex bara nöp mig i rumpan.
Nästa dag var det soligt och härligt ute! Vi gick ut på en liten shoppingrunda. Varken Shia eller Steven kunde följa med, så dom gav oss bara sina kreditkort och sa åt oss att ha så roligt! Jag kan inte förneka att vi kände oss lite som Julia Roberts i Pretty Woman där vi gick nedför Champs-Elyssée och trallade och skuttade och höll hand.
Den dagen slutade med en lyxig hemmakväll på hotellet där vi såg Blades of Glory på stortv'n och åt jordgubbar och drack champagne. Några grillade kycklingar blev också beställde på roomservicen.
Idag har vi mest bara gått omkring lite grann i de konstnärliga kvarteren av Paris. Imorn ska vi börja filma på allvar, och då gäller det att hålla kragen högt och inte vifta med näsvingarna, för då är det på riktigt! Men men, det gäller bara att ta dagen som den kommer!
Au revoir!
(To be continued...)
Ja, där jag slutade förra gången då: Indy 5-inspelningen började så smått för tre dagar sedan här i Paris! Tyvärr så tappade jag nästan genast bort TESS! och Dr Jex, så jag fick helt enkelt umgås med Shia själv. Tydligen så var det bara repetition första dagen och eftersom jag inte alls är speciellt utbildad skådis (uppenbarligen en naturlig gåva jag fått!) så fick vi börja med att Shia gick igenom filmkyssar med mig. Den luringen var dock lite het på gröten och kunde inte hålla tungan borta.
"Nej men SHIA då!" utbrast jag när våra läppar till slut skildes åt. "Är det inte tänkt att du ska hålla tungan i styr, gosse lille?"
Eftersom han inte förstod vad jag sa på svenska så fortsatte alltså detta att upprepa sig varje gång. Jag kunde inte förmå mig att skämma ut honom inför alla där genom att översätta det jag sa till engelska.
När mina ögon slet sig från Shias, såg jag hur Dr Jex och TESS! stod utanför med näsorna tryckta mot fönstret.
Vi inomhus hade aldrig ens tänkt på att dom var utelåsta i regnet! Genast släppte vi (the crew, alltså) in dom, och vi uppdaterade dom lite i vad som hade hänt medan dom var borta. Jag visade vad Shia hade lärt mig. TESS! såg lite snopen ut och Dr Jex bara nöp mig i rumpan.
Nästa dag var det soligt och härligt ute! Vi gick ut på en liten shoppingrunda. Varken Shia eller Steven kunde följa med, så dom gav oss bara sina kreditkort och sa åt oss att ha så roligt! Jag kan inte förneka att vi kände oss lite som Julia Roberts i Pretty Woman där vi gick nedför Champs-Elyssée och trallade och skuttade och höll hand.
Den dagen slutade med en lyxig hemmakväll på hotellet där vi såg Blades of Glory på stortv'n och åt jordgubbar och drack champagne. Några grillade kycklingar blev också beställde på roomservicen.
Idag har vi mest bara gått omkring lite grann i de konstnärliga kvarteren av Paris. Imorn ska vi börja filma på allvar, och då gäller det att hålla kragen högt och inte vifta med näsvingarna, för då är det på riktigt! Men men, det gäller bara att ta dagen som den kommer!
Au revoir!
(To be continued...)
